Händer hela tin, så man borde vara van, men ändå blir det samma i kroppen innan förändring. Man kan inte rå för de, det bara blir så.
Jag ser fram emot flytten, men ångesten för förändringar är bakom min rygg och visar sin skugga..
Det är ju en förändring både jag och min partner är överens om och finns inte mycket som vi inte tänker samma på om man ska vara på det spåret. Vi är extremt överens om så mycket att det egentligen inte ska (borde) finnas ångest över :/